måndag, september 29, 2008

Appropå ngt som jag nu inte minns



You'll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

So she took her love for to gaze awhile
Among the fields of barley
In his arms she fell as her hair came down
Among the fields of gold

Will you stay with me will you be my love
Among the fields of barley
And you can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I've broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We'll walk in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I've broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We'll walk in fields of gold

Many years have passed since those summer days
Among the fields of barley
See the children run as the sun goes down
As you lie in fields of gold

You'll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold


Appropå inget så måste jag uttrycka mitt missnöje med journalister på aftonbladet och andra kvällspress-tidningar som tydligen tycker det är professionellt att använda sig av slang-bnämnelser som socialen i sina högst seriösa artiklar. Jag har dock inte sett att någon skrivit snutarna, plugget....etc....

Idag har jag haft ett skönt lugn inom mig fast av melankolisk karaktär, vilket var mindre kul. Men lugnet kändes skönt, som om inget rörde mig i ryggen även om jag var engagerad så lät jag inget komma in udner huden på mig. Kanske en form av distans, som i och för sig kan förväxlas med uppgivenhet och jag vet nog inte riktigt själv vad det är som rör sig inom mig. Kanske är en del av det hormonellt betingat, ni vet den berömda biologiskt tickande klockan. tick tick tick och snart är tiden ute. Du får skylla dig själv du sa ju att du inte ville ha barn. (men jag var nog bara bitter när jag sa det)

Annars försöker jag intala mig att jag inte behöver någon karl, eftersom jag hört att det är då som kärleken kommer. Det går så där. tick tick tick....aaaaah! TYST!

:,(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar