Det finns så mycket att skriva om, men jag vet inte vad som är rätt att publicera på en blogg. Den är ju ändå offentlig och orka göra den privat, dessutom vill jag inte att alla inlägg försvinner.
Man kan med lugn i rösten säga att mitt liv är ganska stormigt just nu. För första gången sedan jag började mitt yrke har jag kommit till punkten där jag känner total osäkerhet inför det mesta. Det håller på att ta ihjäl mig. Men det känns som de flesta i min korridor mår skit just nu och vi turas om att gråta. Samtidigt har vi underbar stämning och skrattar mkt mitt i eländet också. Men när biatchen på åklageriet eller missnöjda kunder ruckar hela mig ur balans är det något som är knas.
Jag brukade vara stark! Ståndaktig och tålig! Jag härdade ut. Fast jag nog tog åt mig innerst inne lät jag det inte påverka mitt jobb och jag grät inte om det inne hos chefen. Något har förändrats i mig. Och det är ju positivt men fan så mkt jobbigare... - för jag kan inte fejka längre.
Just nu e jag stressed out. Sover dåligt, trött, lättstött, sjukt glömsk och helt labil. Fucked up helt enkelt. Och nu har jag bara skrivit om jobbet.
Resten är också en historia. Inspirerad av CK - ta inte skit från kompisar. Oj oj oj vad jag kört med det de senaste åren. Tyvärr är det inte lika lätt för mig idag att klippa av kontakter som det var tidigare. Även här vill jag förändras. Jag förstår ju att jag har gjort det för att skydda mig själv mot fler besvikelser, men tänk om det faktiskt är jag som har en stor benägenhet att bli besviken och inte att de har en stor benägenhet att göra mig besviken. Förstår ni tvisten? Så nu tänker jag en massa på tillfällen som liknar den här nuvarande situationen och undrar om jag verkligen gjorde rätt. Inser att jag gjort så här sedan jag var 13 år... kanske dags att inventera och förnya? Don´t you think?
Mer kommer jag inte på att yttra mig om idag. men ska försöka komma tillbaka lite till bloggandet. Just nu intresserar Internet mig inte alls. Ger ingen inspiration eller glädje, som det brukar.
peace out.
onsdag, januari 30, 2008
torsdag, januari 03, 2008
Nyårskarameller – Årskrönika för 2007
2007 började med ett hejdundrandes kalas i Åre med nya och gamla vänner. Någon berättade för mig att det man gör på nyår kommer att spegla hela nästkommande år. I detta fall har det nog varit så. För hela 2007 har varit ett år fullt av roliga upplevelser med vänner och familj. Jag har även varit väldigt social och utåtriktad och därför träffat mycket nya människor som jag lärt känna.
Vad jag gjorde på tolvslaget var i och för sig inte så lyckat. Någon som kommer ihåg? Jo, jag kan berätta igen! Ca 23:45 stod jag på öronen i en backe och tog inte emot mig som jag skulle ha gjort i nyktert tillstånd. På själva tolvslaget stod jag o Fresch inne på Max med en påse is. 00:05 kysstes jag dock och inte med Fresch.
Våren var fullspäckad av planering inför 100 årsfesten. Men innan våran gick av stapeln träffades vi ute hos E:s föräldrar en regnig dag i juni och firade att vi var hälften till 50 för första gången. Det var väldigt roligt den kvällen trots regnet, men det slående var ju de sjukt goda bigarråerna/körsbären i trädgården. Mums!
Men nu har jag ju glömt midsommar! Järngänget som fortfarande ihärdigt träffas. …
En annan personlig höjdpunkt förra året var 2007-05-30 då jag bestämde mig för att börja min viktresa som jag aldrig trodde var möjlig att jag skulle lyckas med. Men som jag (2007-07-29) till vår 100 årsfest hade lyckats med: Jag 10 kg lättare. Efter det har resan fortsatt med sina upp och nedgångar. Men den har stärkt mig.
Vår fest var magisk! Att så många nappade på temat och kom gör mig varm i hela kroppen, kvällen kunde inte ha blivit bättre. Den var helt fantastisk. Jag kan tacka er som var där i all oändlighet men det går ändå inte beskriva känslan av att ha alla sina mest nära och kära samlade under samma tak.
Semestern förra året var fullspäckad. Första veckan var innan festen, där några dagar spenderades i Trosa. Sedan var det roadtrip till metalfestival med H, D och A i Wacken i Tyskland. Roadtrip till Göteborg och vidare norrut längs västkusten med H.E. Sedan en snabbvisit i Karlstad hos H.Z., P och lilla V.
Sommaren bjöd också på många härliga sommarkvällar nere i hamnen, joggingturer runt om i Strängnäs och en massa mindre bra golfrundor och några få riktigt bra! 1 september var en magisk dag, då var jag på bröllop. Min kära kusin ingick giftermål med hans kära P och det var en fest vi sent kommer att glömma.
Sen gick sommaren förbi och den stressiga eran som kallas hösten påbörjades. Brrr! Det har varit helt fullt upp. Ledsen för att jag varit ganska osynlig. Förutom mina resor som jag ska komma tillbaka till så har jag främst jobbat och tränat. Några kvällar har jag dock varit ute o svirat också.
Ghana var en väldigt speciell upplevelse och dess lärdomar har inte riktigt fallit på plats ännu men jag tror detta år kommer att vara lugnare och tid för eftertanke kommer att finnas. Jag skulle önska att alla människor fick möjligheten att åka till ett U-land och uppleva inte bara skillnaderna utan det viktigaste: Likheterna med vårt liv. Det finns inget som ger så mycket som samtal med människor från andra kulturer och länder. Man kan titta på TV, man kan läsa i böcker eller artiklar och man kan se på filmer. Men inget blir mer påtagligt än att vara där och besöka människor i den rätta miljön. Det gör något med en. Svårt att beskriva men jag påbörjade en existentiell resa som jag tror är viktig att göra. Främst för att kunna vara nöjd, glad och stolt över det som Sverige ger oss och för det liv vi lever.
Samtidigt som att jag fick funderingar kring vad lycka är och vart den kommer ifrån och vad är genuin lycka egentligen. Hur kommer det sig att en människa som bor i ett lerhus och har en bit jord som han brukar varje dag kan te sig mindre bekymmersfri och lyckligare än en människa som bor i en lägenhet och har ett arbete = förhållandevis fet lön. Är det för att människan i lerhuset som är beroende av naturens krafter och sin familj faktiskt känner sig mer behövd. Han har en plats på jorden, kanske känner han att livet han lever har en mening, för brukar han inte jorden eller om han inte tar vara på det som hans getter ger honom och säljer han inte det han odlar så får hans fru inte pengar till mat och hans barn kan inte gå i skolan.
Lycka kanske inte enbart kommer ifrån materiella saker, även om pengar är viktigt för att ha en viss levnadsstandard så måste vi finnas i ett sammanhang för att känna oss behövda. Ha en meningsfull uppgift på jorden för att känna lycka och tillfredsställelse. Kanske vårt lands största I-landsproblem är ensamheten och begäret efter att ha mer och uppleva nya saker.
Nästa höjdpunkt efter Ghana var min 25 årsdag och festen som I ordnade till mig trots att jag blev ordentligt firad redan den 29/7, visst var det den 29? (Shiit tror seniliteten smyger sig på vid 25) Blev firad av La Familia 25/11 på restaurang här i Staden, det var mysigt. Jag fick den efterlängtade LP-spelaren LYCKA! (Ibland kan Lycka vara materiell)
Den sista höjdpunkten av 2007 var självklart den underbara resan till Karibien med La Familia. Resan var sjukt avstressande och avkopplande för mig – precis vad jag behövde. Det är något visst med att åka på kryssning när man har allt på max 250 meters avstånd: gym, bastu, relax, pool, solstol, bar, diskotek, restaurang, hytt och trevliga människor att umgås med. Precis vad en sönderstressad Frida behövde: Att slippa ta beslut och slippa tänka själv.
Nyår spenderades med familj och vänner och jag hoppas att detta nyår inte speglar 2008 eftersom jag var sjuk. Men själva festen var väldigt trevlig i och för sig, det var bara så jäkla synd att jag inte kände mig tiptop. Jag tror och hoppas att 2008 skall bli ett år av eftertänksamhet, smarta beslut men också underbara upplevelser och enkla, men betydelsefulla stunder med er vänner och min familj. Jag hoppas att de jag älskar slipper råka ut för elände eller sjukdomar och att året som står i farstun kommer ta med mig på en resa av inre karaktär. Året som har varit har varit helt underbart år med mycket spontanitet och fest, men nu behöver jag balansera upp det med eftertanke.
Tack för att du är en del av mitt liv, vare sig du är en gammal stofil i min vänkrets eller en nyfunnen diamant.
Vad jag gjorde på tolvslaget var i och för sig inte så lyckat. Någon som kommer ihåg? Jo, jag kan berätta igen! Ca 23:45 stod jag på öronen i en backe och tog inte emot mig som jag skulle ha gjort i nyktert tillstånd. På själva tolvslaget stod jag o Fresch inne på Max med en påse is. 00:05 kysstes jag dock och inte med Fresch.
Våren var fullspäckad av planering inför 100 årsfesten. Men innan våran gick av stapeln träffades vi ute hos E:s föräldrar en regnig dag i juni och firade att vi var hälften till 50 för första gången. Det var väldigt roligt den kvällen trots regnet, men det slående var ju de sjukt goda bigarråerna/körsbären i trädgården. Mums!
Men nu har jag ju glömt midsommar! Järngänget som fortfarande ihärdigt träffas. …
En annan personlig höjdpunkt förra året var 2007-05-30 då jag bestämde mig för att börja min viktresa som jag aldrig trodde var möjlig att jag skulle lyckas med. Men som jag (2007-07-29) till vår 100 årsfest hade lyckats med: Jag 10 kg lättare. Efter det har resan fortsatt med sina upp och nedgångar. Men den har stärkt mig.
Vår fest var magisk! Att så många nappade på temat och kom gör mig varm i hela kroppen, kvällen kunde inte ha blivit bättre. Den var helt fantastisk. Jag kan tacka er som var där i all oändlighet men det går ändå inte beskriva känslan av att ha alla sina mest nära och kära samlade under samma tak.
Semestern förra året var fullspäckad. Första veckan var innan festen, där några dagar spenderades i Trosa. Sedan var det roadtrip till metalfestival med H, D och A i Wacken i Tyskland. Roadtrip till Göteborg och vidare norrut längs västkusten med H.E. Sedan en snabbvisit i Karlstad hos H.Z., P och lilla V.
Sommaren bjöd också på många härliga sommarkvällar nere i hamnen, joggingturer runt om i Strängnäs och en massa mindre bra golfrundor och några få riktigt bra! 1 september var en magisk dag, då var jag på bröllop. Min kära kusin ingick giftermål med hans kära P och det var en fest vi sent kommer att glömma.
Sen gick sommaren förbi och den stressiga eran som kallas hösten påbörjades. Brrr! Det har varit helt fullt upp. Ledsen för att jag varit ganska osynlig. Förutom mina resor som jag ska komma tillbaka till så har jag främst jobbat och tränat. Några kvällar har jag dock varit ute o svirat också.
Ghana var en väldigt speciell upplevelse och dess lärdomar har inte riktigt fallit på plats ännu men jag tror detta år kommer att vara lugnare och tid för eftertanke kommer att finnas. Jag skulle önska att alla människor fick möjligheten att åka till ett U-land och uppleva inte bara skillnaderna utan det viktigaste: Likheterna med vårt liv. Det finns inget som ger så mycket som samtal med människor från andra kulturer och länder. Man kan titta på TV, man kan läsa i böcker eller artiklar och man kan se på filmer. Men inget blir mer påtagligt än att vara där och besöka människor i den rätta miljön. Det gör något med en. Svårt att beskriva men jag påbörjade en existentiell resa som jag tror är viktig att göra. Främst för att kunna vara nöjd, glad och stolt över det som Sverige ger oss och för det liv vi lever.
Samtidigt som att jag fick funderingar kring vad lycka är och vart den kommer ifrån och vad är genuin lycka egentligen. Hur kommer det sig att en människa som bor i ett lerhus och har en bit jord som han brukar varje dag kan te sig mindre bekymmersfri och lyckligare än en människa som bor i en lägenhet och har ett arbete = förhållandevis fet lön. Är det för att människan i lerhuset som är beroende av naturens krafter och sin familj faktiskt känner sig mer behövd. Han har en plats på jorden, kanske känner han att livet han lever har en mening, för brukar han inte jorden eller om han inte tar vara på det som hans getter ger honom och säljer han inte det han odlar så får hans fru inte pengar till mat och hans barn kan inte gå i skolan.
Lycka kanske inte enbart kommer ifrån materiella saker, även om pengar är viktigt för att ha en viss levnadsstandard så måste vi finnas i ett sammanhang för att känna oss behövda. Ha en meningsfull uppgift på jorden för att känna lycka och tillfredsställelse. Kanske vårt lands största I-landsproblem är ensamheten och begäret efter att ha mer och uppleva nya saker.
Nästa höjdpunkt efter Ghana var min 25 årsdag och festen som I ordnade till mig trots att jag blev ordentligt firad redan den 29/7, visst var det den 29? (Shiit tror seniliteten smyger sig på vid 25) Blev firad av La Familia 25/11 på restaurang här i Staden, det var mysigt. Jag fick den efterlängtade LP-spelaren LYCKA! (Ibland kan Lycka vara materiell)
Den sista höjdpunkten av 2007 var självklart den underbara resan till Karibien med La Familia. Resan var sjukt avstressande och avkopplande för mig – precis vad jag behövde. Det är något visst med att åka på kryssning när man har allt på max 250 meters avstånd: gym, bastu, relax, pool, solstol, bar, diskotek, restaurang, hytt och trevliga människor att umgås med. Precis vad en sönderstressad Frida behövde: Att slippa ta beslut och slippa tänka själv.
Nyår spenderades med familj och vänner och jag hoppas att detta nyår inte speglar 2008 eftersom jag var sjuk. Men själva festen var väldigt trevlig i och för sig, det var bara så jäkla synd att jag inte kände mig tiptop. Jag tror och hoppas att 2008 skall bli ett år av eftertänksamhet, smarta beslut men också underbara upplevelser och enkla, men betydelsefulla stunder med er vänner och min familj. Jag hoppas att de jag älskar slipper råka ut för elände eller sjukdomar och att året som står i farstun kommer ta med mig på en resa av inre karaktär. Året som har varit har varit helt underbart år med mycket spontanitet och fest, men nu behöver jag balansera upp det med eftertanke.
Tack för att du är en del av mitt liv, vare sig du är en gammal stofil i min vänkrets eller en nyfunnen diamant.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
