Another day x 2

Jag struntar i om någon tycker jag klagar i onödan.

Mitt liv är så sjukt tråkigt just nu. Jag har ingen energi alls, vissa korta stunder kan jag känna mig som vanligt (sprudlande energirik o lugn i mig själv), men det är så tråkigt att komma hem och det är tråkigt på jobbet. Jag tvingar mig iväg och tränar, går ut och går fast jag inte har någon lust.

Varför? För att jag vet att jag mår bra av det, för att jag vet att det är roligt när jag kommer dit. Men jag har ingen lust. Jag drar inte för gardinerna på kvällarna för att himlen kanske motiverar mig att stiga upp, annars gör pliktkänslan det. Jag har inte lust att prata om mig själv och när jag måste är jag gråtfärdig hela tiden. Och jag har verkligen ingen lust, energi eller ork att vara kreativ.

Och jag tror inte att det enbart handlar om G. För när jag tänker efter så är det nog första gången sedan jag separerade trån T. som jag är ensam på riktigt... alltså att jag inte har någon att fundera på eller fantisera om. G. symboliserar nog bara den lyckan jag kände för två månader sedan. Som jag vill tillbaka till. Och allt som påminner om honom påminner om det som idag fattas mig.