A miracle?

Jag saknar hans händer sammanflätande med mina
Och hans doft som sitter i kläderna, pikétröjorna,
de slitna mysbyxorna och de snygga märkesjeansen.

Jag önskar att jag hörde från honom
att han kommer hem nu, imorgon...
står här utanför min dörr brunbränd
och vacker.

Mitt hjärta längtar så det brister och ibland
som just nu...så känns det som han aldrig funnits
som om jag jagar ännu en dröm.

Men jag vet. Han finns. Han saknar också. Och längtar.
Hatar avstånd.

Koooooom heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeem

:)