Som korpar som flyger
flyr från allt som var
på väg mot det som är
men förvirrade av
magnetfälten
Som fiskar som letar
efter kryphål i näten
en sista flyktväg över taken
in i lövverken
Som du som gick din väg
i natten och jag som aldrig
slutade följa din skugga
i hopp om att finna
det ljus som omgav dig
Som hon som aldrig slutade leta
efter det som hon hittade
för länge sedan
utan att förstå
vad som saknades
Som han som föll för bitterheten
men aldrig såg vad han saknade
hatade bara det som han hade
och grät i tystnad
över orättvisan
ovissheten
och
vissenheten
tisdag, maj 02, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Wow vilken vacker dikt... och vacker blogg. hit ska jag komma mera och läsa.
SvaraRadera