torsdag, augusti 28, 2008

Sprickorna



Lars är en inspiration när regnet silar ner och ljusen är tända i människors hem. När mörkret tränger sig på. Och allt är så nära, så fruktansvärt nära när det enda jag vill ha är distans.

Sprickorna
Det faller ett regn
mellan mitt hus och ditt
det är flera mil emellan
men ändå är du nära

Och jag skönjar mina sprickor
Medan bitarna faller på plats
nedanför fasaden
Jag blundar för allt
det gör så ont att falla

När mörkret faller och löven blir gula
Är ensamheten min enda trygghet
och någonstans finner jag mig i det
trots att jag är livrädd

Det finns avstånd mellan oss
kanske en hel epok
men i en annan tidsera
kunde det ha varit vi

Det skrämmer mig
att jag kan leva utan avbrott
och vakna försent, inse att jag
främst är en samlare och inte en njutare

Det får mig att rysa
men bara när regnet faller
mellan mitt hus och ditt
trots att det är flera mil emellan

2008-08-27 FS

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar