Orden finns inte ännu
för hur du lyfte mig
till skyarma
för att sedan
skadeglad
skjuta ner mig igen
Med du gav dig inte där
du nöjde dig inte
förrän du försökt
ge mig dåligt samvete
för att jag överhuvudtaget
föll
Och inte heller då
kunde du backa
förrän du bankat in i mig
att det var du
som var besviken
och inte jag
Och ändå önskar jag
att jag fick besöka
din himmel igen
för ingenting annat
betyder något
när jag är hos dig
Även om rädslan
för att vara fel
i dina ögon
och skräcken
för att inte duga
Lamslår allt som är jag
söndag, november 05, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar