I used to be great

”När man sitter i bilen och regnet faller tungt mot rutan för att bilda floder ner mot motorhuven. När man då sitter där och ser sig själv i spegeln så ser det ut som om man själv gråter. Men det ser mer ut som om ansiktsfärgen löses upp och rinner av ansiktet. Som om mitt ansikte var flytande och i behov av att ändra form. Det var fascinerande.”

"Det kommer en dag då det sker saker som man hoppats aldrig skulle ske. Då funderara man på varför och kommer antagligen fram till att allt bara var missförstånd och irritation som växte till en svulst med en massa grönt var i. Men det finns också tillfällen då man funderar o ingenting händer. Inga svar tycks finna vägen fram och man blir ensam med sina funderingar, man blir sömnlös."

"Tankar, en massa sådana... och känslan av att ha rätt men inte vara förstådd. Att försöka nå fram men inte lyckas."

"Du säger: Jag vet vad du håller på med. ”jaha och vad är det då” Ja, nu ligger du och tänker i banor som slutar med att det är slut mellan oss. Tänk om, tänk om...och då händer det och det och sen finito. ”Mmm” Sluta med det. Sluta nu då! En evighet senare vänder du ryggen mot mig, jag säger godnatt då. Ytterligare en evighet senare viskar du mot min hals, ”förlåt” och jag undrar för vad."

"Mitt hjärta gråter för han vars föräldrar valde att drunkna."

"Klackar mot blöt asfallt och regnet som silar ned, det vill inte sluta. Vi springer lätt för det är bråttom, bion börjar snart. Vi pratar men jag hör ingenting för regnet smattrar mot mitt röda paraply. En bil passerar och en våg av vatten skvätter upp och missar oss med hårsmån. Jag skulle ha träffat pappa nu egentligen, En tanke som far genom huvudet. Ett snabbt kontoutdrag och ett lättat leende. Inte pank ännu! Bra då blir det klippning imorgon!"

”Det finns ett rum där inga tårar fälls inte i onödan i alla fall. Det finns en plats där man älskar mig och inte ignorerar mig.”

"Missbruk av nödbroms leder till böter. Missbruk av heroin leder till död."

"Sitter nu och lyssnar på creed-six feet och dras nästan motvilligt tillbaka till vårterminen 02. Men varma känslor finns där också. Jag minns att jag älskade att kura ihop mig i mitt mörkblå rum sittandes i zebrasoffan med bara den röda hjärtlampan tänd och lyssna på Creed. Jag minns det vackra. Hanna, Eskilstuna. Jag minns det som oroade mig. Johan. Jag minns det som gav mig energi att leva. Mystiken, drömmen, verkligheten och änglars flykt. Död och saknad. "